This song is about you

Det var en magisk afton igår.

Jag hade inte hört Moto Boy innan (förutom på p3 ibland) och blev helt tagen av hans röst och gitarrspel. Jag stod för mig själv vilket var ett bra drag, för då kunde jag verkligen suga in hela upplevelsen. Flera gånger fann jag mig själv nästan tårögd. När spelningen var slut och Säkerts Sanningsdan drogs igång på dansgolvet var jag inte i dansmood så jag satte mig på en stol för att fortsätta njuta av den halvmelankoliska känslat Moto Boy lämnat efter sig.
Om Rufus Wainwright och Jeff Buckley fick barn så skulle det vara Moto Boy.
Jag tänkte på det när jag stod där, att så här måste det ha varit att se Jeff Buckley live.

O satt och gjorde mig sällskap under mitt icke-dansmood och efter en stund fick han med mig upp på dansgolvet. Vi dansande nästan resten av kvällen, och idag har jag hes röst och onda hälar, men det var det värt.

Just det, Elias & The Wizzkids levererade fint sväng. Och jag vann en pingisfinal!

En liten stund igår verkade det som om jag skulle hamna i Umeå i helgen. Jag blev först deppad då jag inte ville missa Corazon, men sen kom jag ihåg att det är Open i helgen så jag hann bli pepp innan det visade sig att jag trots allt inte skulle upp.

Jag hade helt klart inte lidit av att se duvorna.




Så ni umebor som läser bloggen, spana in John Duva på nemisscenen, lördag 22.00
Häng sedan kvar för fin Östersundspop med Penny Century, 23.00

Pennys space

Duvas space

Igår var jag och kikade på bra musik. Sara och William (och Ivar och Björn Gustafsson) spelade och sjöng och jag blev blown away, så himla fint. Sen sjöng finaste fian för oss, uppbackad av sköna människor.
Imorgon ska jag också kika och lyssna på bra musik. Det är åter igen dags fär Corazon och på scen står Motoboy och Elias & The Wizzkids. Den förstnämnde är jag inte inlyssnad på alls, men jag tänker att det kan bli kul med en eventuell "aha-upplevelse". Jag är dock mest peppad för Elias & The Wizzkids. Och pingisen. Kanske försöker jag vinna en omgång och ett hemligt pris. Fast vem försöker jag lura? Jag tar mig till final ibland, men där är det kört eftersom jag spelar utan någon som helst teknik eller taktik. Men lika glad för det är jag.


Nästkommande 24 timmar får gärna svischa förbi, eller nåväl de nästkommande 22 timmarna, jag kan ju behöva piffa i lugn och ro.

Sköna söndag.
Helgen kunde inte avslutats bättre tror jag.
Idag värmde solen mina kinder medan jag satt på balkongen med en kopp te och varma mackor och lyssnade på p3.

Igår var det fest för Anna hos Fredrik. Det var roligt men jag kände mig lite tantig när jag redan vid tolvish började bli trött. Jag hade dock turen att få skjuts ner på stan. Det tackar vi för.


Vet ni vad? Jag tänker skita i det där med killar och män ett tag. Det tar för mycket energi att analysera varenda lilla grej.  Dyker han upp så dyker han upp, tills dess går jag with the flow.
Jag skulle dock behöva lite sexytime, men det är svårt att åstadkomma då det har visat sig att jag blivit ganska (mycket) kräsen. Har jag tur kanske herr basist har vägarna förbi skogarna snart.

Nu, eller snart: Indisk quorngryta.

En ganska påfrestande dag utvecklades till en mysig afton.
När jag satt i soffan med mensvärk och var som mest less på EMD's medverkan i Så Ska Det Låta (det här med pojkbandskillar fungerar tydligen inte för mig längre) så ringde det på dörren. Där stod Sofia i fören av fint birkafolk som varit på bio och ville hänga med mig i soffan medan de väntade på nästa buss. Myspys.
Det ryktas om fest imorgon på Ösa, och eftersom jag aldrig varit där förut så är jag pepp. Det blir spännande. Jag ska piffa mig till tänderna.

Cher's The Shoop Shoop Song var med i Så Ska Det Låta och jag har spelat den på repeat nu en stund. Sjukt peppande låt, jag önskar den fanns på singstar. Eller gör den det?

Ikväll kryper jag i säng ganska tidigt, för att vara fredag. Jag tror min kropp kan behöva det.
Sov gott.

Just nu är jag sjukt nöjd över att jag fick tummen ur och gick på ssu-möte. Det blev en riktig helkväll med snack om allt möjligt och många skratt. Och för att inte tala om skräcken som infann sig i någon sekund. Jag höll nästan på att kissa på mig, men när chocken lagt sig kunde jag inte hålla mig för skratt. Lyckad afton.


Mitt hår hade en fin frisyr idag, det gick dock sådär att dokumentera, men jag bjuder på den här:



God natt gott folk.

De senaste veckorna har jag mått illa nästan varje dag. Illamåendet kommer oftast vid samma tidpunkt, på eftermiddagarna. Jag är glad att jag kan utesluta graviditet, men blir istället fundersam över vad det kan bero på. Illamåendet har visat sig komma om jag inte ätit på ett tag, om jag till exempel missat att äta mellanmål. Mamma sa att jag borde gå till doktorn och kolla upp så det inte är diabetes. Själv tror jag att min mage helt enkelt är uppfuckad. Min plan är att ta tag i det är med motion och att äta lite bättre. Och framför allt äta långsamt.


Jag fick förresten ett snällt meddelande, tack.
Nu finns det bara ett orosmomemt i ume kvar, men det kan ju likaväl dyka upp här när som helst.
Anyway så finns låten om detta orosmoment uppe på Syster Elaks myspace, Simple As That.
Även om låten så här i efterhand orsakat en del beefs med mannen i fråga så är det fortfarande min Syster Elak-favvo, jag menar det är ju mina erfarenheter nerskrivna i en låt.

Ikväll är det Andy, jag, Vem Vet Mest, Halv Åtta Hos Mig, Grey's och True Blood.
Glee-torsdagar har bytts mot True Blood-onsdagar.

Våren är här idag, eller i alla fall en preview. Jag är dagen till ära ledig (eller nåväl, jag var snäll och ryckte in två timmar vid lunch) och har stora planer på att sätta mig med en kopp varm choklad alt. te med honung på balkongen. I solen. Dom små sakerna liksom.
Jag tvättar också och ska snart hämta ett paket från ellos.se. Det ska bli spännande att se vad bomullsvoile är, om det är värt 149kr.

Jag kanske skippar balkongen och tar en promenad istället.
Så här såg det ut nere på isen för någon vecka sen:

Nu roliga grejer.
Eller roliga och roliga. Anyway, min kurva är totalt rak. Nästan så att den gått neråt i år eftersom jag återanvänder. Where is my boytoy?!

Idag var jag en hårsmån från att hamna på Sextitrean upp till Umeå. Jag blev grymt stressad. Fick ont i magen och började småböla som mitt tonårsjag. Nåväl för att det är hormonsspökerivecka, men det var inte najs. Jag behöver tydligen tid att förbereda mig mentalt inför umetripp. Som tur var avblåstes trippen och jag blev hungrig igen (klockan var lunchtid när pappa sa att jag kanske behövde sätta mig på eftermiddagsbussen och då glömde jag totalt bort allt vad lunch heter).
Jag tror dock att det hela beror på att jag inte vet hur jag skulle ta det, och därför blev det panik i hjärnan när jag insåg att jag kanske skulle ställas inför det mycket snart.
Jag vet att ni läsare kanske inte fattar ett skit av det jag skriver just nu, men det gör inget för jag skriver mest för mig själv ikväll.

Jag tror jag är befriad! Wow.
När jag för en stund sen såg en bild på gamla flamman med nya tjejen kände jag absolut ingenting. Ingenting. Eller well, jag kände typ så här: "oj, en snuttepluttbild på dom..hur känner jag över det..borde jag bli irriterad över att det kanske kan anses lite okänsligt av människan som lagt upp bilden..eh, whatever..jag är inte vän med dom längre, så dom gör vad dom vill...men wow, jag känner inget!...fan vad bra!"

Nu hoppas jag att om jag någon gång i vår ser snuttepluttet IRL inte heller känner något.

Jag är nyss hemkommen och jag har nyss ätit två cb.
Ikväll har jag öst till korta hc-låtar. Dennis börjar bli gammal, men det gör inget för han fixar öset ändå.
Jag ser fram emot Corazon om två veckor. Motoboy och Elias and The Wizzkids. Jag fullkomligt älskar att allting händer i Östersund kvällen innan det händer i Ume.
Skriver kanske mer imorgon.

Och just det, jag var sjukt snygg ikväll, synd att ingen fattade det bara (eller snarare synd att det mest var drägg eller vänner där).
Fast egentligen var det inte synd att ingen fattade, för jag fattar ju liksom inte varför grej nummer ett är att ha en partner.

Min darling Jennie ringde igår och behövde prata av sig. Detta ledde till att jag åter igen fick använda mina skills inom relationer och känslor.
Hon skrev ett inlägg här och jo, jag är nog lite av en hobbypsykolog.

Mina skills anammar jag dock sällan på mig själv. Det är mycket lättare att vara klok och komma med goda råd när det gäller andras relationer.

Klockan är 08.30 och jag har redan varit uppe i trettiofem minuter. Det är bra med tanke på att jag oftast ligger och drar mig till en bit efter halv nio. Idag fick jag hjälp upp kan man säga. Jag vet inte varför, men det är lättare att kliva upp när någon bredvid också ska upp. På grund av någon bredvid är jag dock ganska osoven, men det är värt. Om två dagar har jag ju nästan lov, så jag kan ta igen den missade sömnen då.

Dagens låt (eller många dagars låt just nu): Johnossi- What's The Point.
Som jag längtar till årets Storsjöyra. Johnossi, Teddybears, Monty osv.

Corazon var awesome. Vi dansade dansade dansade.



Vi stod längts fram på Hästpojken, men jag lyckades ändå inte ta en enda ickesuddig bild.





Igår vaknade jag med blåmärken på både knän och underarmar. Jag tror att de kommer från kravallstaketet, dels fick jag kämpa litegrann ibland för att behålla min plats och sen har jag en tendens att dunka armarna mot staketet när jag diggar





Med blåmärken och stort rött kryss såg mina underarmar inte riktigt kloka ut när jag skulle jobba dagen efter (och långärmat var inte ett alternativt då det varit tjugofem grader i butiken senaste veckan)
Helt värt.

Jag mår så sjukt illa just nu att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Soffan? Sängen? Ut i friskluften (den otroligt kalla friskluften)? Toaletten?
Kan jag ha ätit för många muffins och grundat för dåligt tidigare under dagen?
Jag hoppas i alla fall att det går över snart för jag vägrar, V Ä G R A R, bli sjuk till helgen.
Peppar peppar.

Igår kollade vi på skräckfilm, eller det var snarare någon slags aliens-fast-ändå-inte-aliens-film med en del läskiga scener och ganska mycket skrämselmusik. Jag kollar nästan aldrig på såna filmer, men om en ung man med härlig bröstkorg frågar om vi ska kolla på skräckfilm så är jag inte den som bangar. Jag menar i den trygga famnen är det inte mycket som är läskigt..


Efter att ha knåpat på det här blogginlägget en stund mår jag inte lika illa. Pew.
Lite te och sen sängen. Imorgon väntar en lång arbetsdag följt av Birka Rockers på kvällen.
Vill du? Jag vill!

En gång fick jag vara modell för en dag, eller snarare i någon timma.
Thérèse ville andvända mig i ett skolarbete och jag blev smickrad.

Jag blir förövrigt sjukt sugen på röda väggar igen när jag ser bilden, men jag tror det kan bli lite för mycket i ett så stort rum som jag har nu. Kanske en fondvägg (fastän jag är ganska anti det)?
Hur som helst så ska jag kolla upp lite tapeter, jag har ju blivit lovad en omtapetsering på grund av fuktskadorna som fanns redan när jag flyttade in, och nu börjar jag bli sugen. Pimp my lägenhet.

Fin kväll igår. Vin, ost, kex och frukt med Sofia och Emma. Vi peppade lite smått inför sommarens Storsjöyra. Jag tror den kommer bli hur bra som helst.
I år blir det lätt tredagars. Förra årets yra gick jag ju bara en dag. Det var okej, men när vi under lördagens filmtittande hörde Hello Saferide spela i Badhusparken blev jag lite depp över att jag var för trött för att gå två dagar (den tredje, eller ja, första dagen var jag ju själv rockstjärna). Men i sommar, då jävlar!

Och på fredag, då jävlar! Corazon med Hästpojken och fina människor. Jag ser gårdagskvällen som en förfest inför nästa helg. Som jag har längtat efter Klubb Corazon. Då går vi ner för backen, över torget och älskar älskar den här stan. Det händer inte allt för ofta, ungefär en gång i månaden under vinterhalvåret.
Om det bara kunde bli lite mer vårvinter så skulle det vara så fint ute, med Vinterstaden och allt, men istället är det galet kallt och lite snöstorm.

Nåväl, vår i sinne.
Innan vi vet ordet av är den här på riktigt.

Jag är ganska finurlig. Min lägenhet har de senaste dagarna varit hemskt kall, när jag skulle sova i måndags var det så pass kallt att mina fötter behövde strumpor och min näsa var en liten isbit. Då föddes en idé i min hjärna. När det fortfarande var lika kallt igår så kom jag ihåg idén och gjorde slag i saken. Jag skickade iväg ett litet sms och vips så hade jag någon som kunde värma mig.
Vi tog ett snack också och kom fram till att det här nog inte kommer utvecklas till ett förhållande, men det är nog lika bra för jag var nog mest tänd på själva idén att ha en pojkvän i lägenheten under. Nu har jag en boytoy (hans eget väl valda ord). Jag har dock inte testkört mer än hans läppar.
Jag chillar då jag först var otroligt skeptiskt till att ens inleda något mer, 2009 ekade i mina öron och jag berättade för honom att för min egna skull kanske vi aldrig kommer gå hela vägen. Han vet ju dock en del om den historian så det kan nog fungera bra ändå.
Vi har satt en huvudregel att följa: att alltid föra en öppen dialog om hur vi känner.

Det kanske är dumt och historien kommer kanske upprepa sig, men han är way för bra för att kunna hålla fingrarna ifrån.