This song is about you

Det är nog så att vissa människor är funtade så att de bara måste äta av den förbjudna frukten.
Kanske för att det är det mest spännande de erbjuds.
Det är dumt, för de verkar inte tänka på att det sårar folk. Att det kanske till och med kan göra dem en vän fattigare.

Jösses. Nu ska jag vara vit till åtminstone lucia-helgen, eventuellt är jag faktiskt vit enda fram till I <3 JD.
Jag är redan nu otroligt pepp på juldiscot. Jag hoppas att jag inte är pepp förgäves. Förra året var det ju inte lika bra som åren innan.

I natt gick jag från Scharinska till Ålidhem, i något som nästan skulle kunna klassas som snöstorm. Bravo Sandra, nu blir du säkert av med din förkylning skiiitsnabbt.
Jag tyckte dock att jag var smart som ringde Jennie och pratade med henne, för då skulle ju någon veta om jag frös ihjäl. Man tänker så jävla logiskt när man har pumpat sina vener med alkohol.
Jag lyckades i alla fall citera Jakob Hellman i ett sms, så lite klyftig kan man vara ändå.

Göteborg med Jennie-darling lockar mer och mer faktiskt. I natt när jag pratade med henne så insåg jag att vi inte är skapta för att vara långt ifrån varandra. Jag behöver henne mest av alla. Hon är så smart. Min personliga rådgivare. Ibland ignorerar jag hennes råd, men det visar sig alltid i slutändan att jag skulle ha lyssnat på henne.
Om alla skulle ha en Jennie så kanske det skulle vara fred på jorden, typ.

Nu: döda huvudvärken samt försöka ta sig till repan för möte och städning. Kanske äta något innan också.
Jag skulle kanske haft en indier ändå.

(Jag är mycket medvetan om att jag är sämst på att sluta blogga)

Okej, jag var kanske lite drama queen i förra inlägget, det kan behövas ibland. 
Nu lägger jag ingen mer energi på det här (men det är fortfarande inte okej).

(sen måste jag kanske understryka att det inte är Jennie det handlar om. Hon är en stjärna och jag ser fram emot att kanske bo ihop med henne senare i livet)

Nu tar jag bort det här.

Okej, bara för att ni ber så snällt, och för att jag måste få klaga litegrann.

I natt sov jag inte mycket. När jag gick och la mig vid elva fick jag lock i höger öra, vid tolv hade jag ont i både öra, käke och huvud. Tog två alvedon, men när klockan var halv fem låg jag fortfarande vaken och hade ont. Sen måste jag dock ha somnat för jag vaknade halv tio. Fortfarande lock, men inte så ont.
Jag hade under natten skickat ett sms till Rebekka om att hon nog inte skulle ta morgonbussen, utan vänta tills eftermiddagsbussen för att se om jag blev bättre, i morse hade hon svarat att hon kräkts hela natten.
Vi har så jävla bra timing.
Det här är ju Helgen. Hallå? Det passar sig inte att vara sjuk.
Jag har dock lite hopp om att det "bara" är en vaxpropp. Jag hade en när jag var typ fyra-fem, sen igen när jag var fjorton-femton så det kanske är dags igen (fast om det ska följa tidigare mönster är det ju inte dags försän om tre-fyra år).
Klockan fyra ska jag till distriktssköterskan. Om det inte är en propp kanske hon i alla fall kan ge mig tips på något som fungerar bättre än alvedon.
Innan dess ska jag nog städa här. Jag kan ju nämna att jag blev glatt överraskad när jag öppnade mitt kokskåp och blev påmind om jag faktiskt diskade igår.

Just det, för er som har undgått det så kan jag ju tala om att våran demo ligger upp på myspace nu.

Ärligt talat så lägger jag nog ner det här nu.
Jag har saker som jag vill skriva av mig  men som jag inte vill dela med mig med vem som helst, så jag ska börja skriva vanlig dagbok igen.
Sakerna jag vill berätta för vänner och så kan jag ju berätta på telefon och så vidare.

För att fortfarande kunna citera låtar någonstans så tar jag upp den här igen.

Over and out.

Självfallet menar jag Ann.
Sorry!

(Varning! Det här är ett ganska långt inlägg om en massa strunt, eller mest strunt i alla fall)

Idag har jag varit en sunkig brud. Det är skönt att vara det. Fast anledningen till att jag varit sunkig är för att jag har nästanfeber, och det är ju inte så kul. Jag hoppas att det inte bryter ut och blir feber till helgen.
Jag har dock varit lite effektiv. Först var jag ner på Ica Maxi och handlade, sen diskade jag och nu har jag tvättat.
Resten av dagen har jag spenderat med att kolla bandets mail typ tusen gånger för att se om Linus på linjen skickat våra två låtar som han äntligen är färdig med. Inga låtar än inte.

Jag har haft en liten telefon-dejt med Ylva, som sitter på tåget upp till norrland. Jag tänkte det kunde vara bra om vi snackade lite innan helgen, för annars skulle vi nog få snacka oss hesa. Inget fel med det, men det är ju fakiskt många fler än jag som ska hinna prata med tjejen.

Jag har även ätit idag. Om jag fortsätter som jag börjat den här veckan kommar jag snart vara ett fall för Du är vad du äter. Verkligen. Jag har ingen som helst självdiciplin just nu när det kommer till mat. Det är fan inte ens mat jag stoppar i mig.
Jag kanske skulle behöva bo med någon, så att jag inte kan stoppa i mig vad som helst när som helst.
Det är nog dock bara en fas jag är inne i. Eftersom mitt liv är pretty boring just nu under veckorna så roar jag mig med att äta och fika. Ja, så är det nog. Att det är mörkt ute spelar nog in litegrann också då det gör mig energilös och energi får man ju av att äta.
Efter helgen, som garanterat kommer bli onyttig, så ska jag försöka ta tag i saker och ting. Om denna förkylning är borta kanske jag till och med tar tag i simmandet. Om jag simmade och tränade litegrann skulle jag ju faktiskt nästan kunna äta som jag gör.
Nog om det.

Appropå att lägga på sig så såg jag klippet från EMA när the Wombats kör Bleeding Love (nej, det visades aldrig på svenska mtv så jag kollade helt i onödan), antingen är det så att tv lägger på kilon eller så har Murph lagt på sig. Han såg typ ut som en liten gubbe. Typ Karlsson på taket.
Jag kan dock förstå detta då de har haft två riktigt hektiska år. Spelningar konstant.

Nu: Bonde söker fru, sen Grey's och Annika.

Dagens låt: Hello Saferide-  The Best Night Of Your Life

"Hej, jag är en lång blond kille på 29 år. Jag gillar unga undergivna tjejer som är riktigt slampiga i sängen. Är du det? Och dessutom intresserad av att lära känna mig. Hör då av dig. ;)  Stor kram "

Just på grund av såna här mail borde jag ha slutat hänga på helgon.net för länge sen.

Det finns ju dock även bra människor där, som D. Om det inte hade varit för helgon hade vi kanske aldrig träffats (trots att vi bor grannar). Men mest är det nog bara läskiga internet-raggare som hänger där.

Eftersom man ska fira sin pappa idag så tänkte jag bjussa på min pappas fyra underverk.


Mina bröder


Trollungen och mensmonstret


Min pappa innan han blev min pappa.
(jag har tyvärr inte originalebilden utan "tatten").

Jag har dålig karaktär när det kommer till helger. Det blev NH med Lasse och Ville igår. Jag kom i säng först halv sex typ och var sen uppe halv tio. Ni kan ju gissa vem som är sliten efter två nätter med för lite sömn. Jag har även gjort tabben att ta en tupplur förut idag, så nu kommer jag inte kunna somna ikväll.
Jag fick i alla fall dansa litegrann.

Jag lever genom tv:n just nu känns det som. Idag har det typ bara varit kyssar och sånt överallt. Jag vill också.

Idag tar jag det chill. Fast jag är redan less på att ta det chill. Jag är så uttråkad att jag kollar på Camp Rock på femman. Rädda mig någon.

Klockan åtta ska jag i alla fall kika på första halvan av EMA för att se Murph och company. Det är ganska wicked hur stora dom har blivit. Snart är det två år sen min och Andys Trondheimresa. Det dygnet alltså, major!

Kvällen avslutas nog med (en bra) film, för det visas inget värt på tv. Jag kanske knatar iväg till kinakioskenn och hyr en film.

Jag låter som en gammal människa som har kedjerökt i hela sitt liv när jag hostar, så det är nog ganska bra med en chillkväll ändå.
Jag har ju ändå två grymma helger att se fram emot, nästa helg är Helgen och helgen efter är Helgen II.

Fuck, jag missade det. The Wombats spelade Bleeding Love. På tv!!
Ibland ska man alltså inte lita på magkänslan.

False alarm.

Det har varit en seg dag.
Jag har inte gjort mycket, förutom blivit stucken i armen (och ännu mer pepp på min eventuella framtidsplan) och rensat en av mina garderober.

Jag funderar på att kika på EMA, inte för att jag tror det är så bra, men jag läste någonstans att Murph och company kanske skulle spela en cover (jag gissar på Bleeding Love). De är för övrigt nominerade i kategorin New UK & Ireland Act.
Fast jag misstänker dock att man inte får se deras uppträdande i TV, så jag kan lika väl dreggla över Dr. Reid.

För att bli lite djupare så kan jag tala om att det är något som gnager litegrann i mig. Jag misstänker en sak, men jag vill inte gå in på vad. Jag vill mest säga don't go there.
Förlåt för att jag talar i gåtor, men jag kan i alla fall tala om att det inte har så mycket med mitt hjärta att göra. Eller jo, litegrann. Men mest andras hjärtan.

Appropå mitt hjärta så tror jag att jag börjat klämma nerver i bröstkorgen igen, som jag gjorde i typ sjuan.
Vad jag menar med appropå mitt hjärta? Well, jag tror alltid först att det är mitt hjärta som gör ont, men inser sen att det är nerver som kläms.
Och gud vad jag babblar om allt och inget. Jag har inte pratat med någon idag, förutom hon som stack mig i armen, så jag skyller på det.

Jag har pratat på msn dock, med bland andra Rebekka. Vi har peppat varandra.
Man måste våga för att vinna.

Jag har nyss kommit hem från NH. Det var meningen att det skulle bli folle och tv-spel, men det slutade med NH.
När jag kom hem fick jag döda igen. Jag är så less på det. Vad hände med att Inspektera skulle ringa mig i tisdags?
Himmlen var i alla fall alldeles stjärnklar och jag är kanske lite krank. Men bara kanske.

När Tomas och jag åt i fredags var det två barn som kutade runt på Ålidhems centrum och roade sig. Bland annat så stod de utanför pizzerian och gjorde grimaser åt oss.
Då sa Tomas något om att barn är som fulla vuxna. Jag kunde inte göra annat än att hålla med. Det var kanske det bästa jag hört någon säga på ett bra tag.
Idag snubblade jag över detta citat:

"When kids hit one year old, it's like hanging out with a miniature drunk. You have to hold onto them. They bump into things. They laugh and cry. They urinate. They vomit. " -Johnny Depp

Dagens låt: Mattias Alkberg BD- Fyllskalle
Mattias Alkberg ska för övrigt gästa Penny C på Scharinska. Grymt.

I natt drömde jag det hemskaste jag någonsin drömt tror jag.
Jag vill inte gå in på vad för då mår jag bara dåligt.
Jag kan i alla fall säga så mycket som att jag blev väldigt lycklig när jag vaknade och insåg att det hemska bara varit en dröm.
Tilläggas kanske bör att det var en riktigt fin dröm i början.
Det värsta är att allt faktiskt bara skulle kunna vända så tvärt som det gjorde. Från lycka till extrem olycka.

Idag har det tydligen varit spännande hemma i Östersund. Något med en låda som det stod ordet "Bomb" på.
Och tydligen tycker Lisa att min lillebror skulle duga gott och väl som bombhund.
Detta fanns att läsa på bilddagboken.se:

"istället för att tillsätta en dyr bombgrupp skulle man väl kunna låta t.ex. anders eklund gå och hoppa på lådan? mycket billigare!"

Det slutade inte där, för sen tyckte Robin att jag skulle passa som bombhund:

" Sandra Eklund kanske? För de är hans syrra och hon känner jag också!"

Jag insåg dock sen att det inte riktigt var så Robin menade, det fanns inlägg längre ner i hans gästbok som förklarade det hela.
Men fortfarande, Lisa kan ju offra sin bror om hon nu ska offra någons bror.

Idag har jag och en tjej jag känner ägnat åt oss överanalysering. Det är nog något vi tjejer är lite av experter på.
Varför kan inget någonsin bara vara svart på vitt? Alldeles glasklart.

En annan tjej jag känner har gjort världens spionarbete för att få tag på en herres nummer (som hon först hade fått av herrn, men sen raderade). Och då menar jag verkligen spionarbete. Jag är imponerad.

Jag har drömt freaky drömmar. Verkligen freaky.
Jag har även legat vaken alldeles för länge och funderat.

Varför blir vi så här, på grund av dom, männen?
Ann Söderlund, kan du svara på detta?

Andy påpekar i en kommentar i sin egna blogg att jag typ skulle göra ett dåligt jobb som Wingwoman.
Jag vet inte riktigt om jag kan hålla med där. Vid närmare eftertanke så inser jag ju att om det inte vore för mig hade han fått ligga typ hälften så mycket.
Jag ska inte nämna några namn, men ingen av mina vänner av det kvinnliga släktet verkar gå säker när Andy är i farten.
Så det så.
Don't mess with this Wingwoman.

Vilken totalt bra grej att jag vann de där biljetterna, för kvällen blev riktigt bra.
Markus K kändes ganska lam, inte lika bra som på Yran. Dessutom kom nån brud och sa att jag inte fick fota. Fem minuter senare sa dock Markus nåt i stil med "Hur är det nu? Ni får inte fota mer än tre låtar in? Well, ni får fota hur mycket ni vill!"
Jag vågade dock inte ta upp kameran igen eftersom bruden fortfarande stod två meter bakom oss.
Sugarplum Fairy såg så pojkiga och små ut, inte alls lika foxy som jag minns dom, men det var en bra spelning. Där stod Ann-Sofie, jag och alla fjortonåringar. Jocke och Sebastian var också där, de var säkert äldst.
Kvällens bästa var Hello Saferide. Jag är ingen recensent och tänker därför inte beskriva spelningen med massa fina ord, men Annika är Annika så att säga. Lovely!
Teddybears stod för kvällens totala urladdning. Så jävla grymma! Jag orkade dock inte ösa mig igenom hela spelningen då mina batterier nästan var slut.
En kul grej var att jag tidigare under kvällen tänk att det skulle varit kul om The Slaves skulle spela,gissa om jag blev pepp när det visade sig att halva The Slaves satt bakom ett av Teddybears två trumset. Där ser man.
En lyckad kväll.

(Åh, jävlar, nu gick en liveinspelning med Dirty Pretty Things igång i mediaplayern. Jag vill vill vill se dom den 16:e, men det finns inte tillräckligt med pengar. Det kan inte hjälpas.)

Snart är jag 21. På tisdag närmare bestämt. Då blir det tårta. Halvfabrikat typ. Förhoppninsgvis har mamma hunnit skicka mitt favorit-te, Brunkullan, tills dess.

Appropå te så hängde jag hos Tomas en stund idag. Vi fikade och spelade Buzz samt lite Singstar. Det roligaste var nog när musiken försvann när vi sjöng Snow Patrols Run. Tomas vet inte alls hur låten går och jag blev helt borttappad, men vi fortsatte att kämpa ändå. Synd (eller kanske lika bra) att Tomas inte har nåt minneskort, för då kunde vi inte lyssna på våran sång efteråt.
Nu är min röst ännu mer pannkaka.

Nu ska jag försöka komma i säng i lagom tid, dvs snart. Måste försöka vända tillbaka på dygnet, speciellt nu när det blir mörkt så snabbt, så att jag hinner få mer ljus.

Det kommer säkert ett senare idag.

Den här bilden har min lillebror tagit från balkongen i Sandnäset.
Stunning I say.

När jag nyss börjat spela Hello Saferides nya så fick jag ett stort Maia Hirasawa-sug, så jag bytte skiva i stereon. Maia är underbar. Mindre underbar är min röst för tillfället. Jag kan inte sjunga med, det kommer inte ett ljud. Mina stämband tog mycket stryk igår, men jag hade i alla fall kul. Dj'n spelade Libertines- Don't Look Back Into The Sun för mig. Bra dj som såg till att vi fick dansa dansa dansa.

Det blir vitt Pop Up ikväll, jag är halft död sen gårdagen.

Dagens låt (ar):Maia Hirasawa- Though, I'm Just Me (hela skivan)