This song is about you

Sommaren kommer äntligen. Vad händer? Jag blir sjuk.

Natten till midsommarafton fick jag hög feber så hela midsommarhelgen spenderade jag hemma i soffan. Andreas gjorde mig sällskap ibland. Vi kikade på film. Bland annat Original, som var hemskt bra. Gemä Sverrir Gudnason.
På söndagen träffade jag Jessica en stund, det var mysigt.
Jag blev feberfri ganska snabbt, men hemsöks fortfarande av en jobbig hosta. Den låter mig knappt sova om nätterna.

Imorgon hoppas jag på lite mindre hosta, planen för kvällen är picknick med fina vänner. Jag kanske dricker mitt midsommarvin, är ju ledig på torsdag så då behöver jag inte bekymra mig över att jag är så lättpåverkad.

En annan pepp grej är att vi bokat boende i Spanien 4:e till 11:e september. Jag och ena brodern ska ta med oss en eller två vänner var (den andra brodern kan inte åka på grund av jobb). Vi har sex sovplatser liksom.
I Spanien tänker jag glida omkring i mitt Åhléns-fynd (plus solhatt):



50 spänn.

Jag har upptäckt att vissa blåfärger gör sig mycket bra till min bleka hy.
Eftersom jag timar de få soltimmarna med sjukdom så kommer jag nog förbli blek den här sommaren. Men det gör faktiskt inget, för det är fräscht och fint med blek hy. Den här sommaren ska inga illa kommentarer från människor i min omgivning få mig att ändra på den åsikten.

Nu ska jag försöka sova, och hoppas på att vakna utan hosta.

Jag tror det är dags att sätta upp garden. Pronto. Jag behöver inte det här. Det kommer bara leda till något ont.
Att bli involverad med någon som är hooked på ett ex är ingen bra idé. Been there done that som ni vet.

Fövirrande kväll igår. Vad händer?
Eller är det inte förvirrande alls?
Jo, nog fan är det förvirrande!


För övrigt så är jag fortfarande helt betuttad i Mumford & Sons. Jag önskar jag kunde åka på Way Out West för att se dom live, men jag har ju såklart valt fel veckor att ha min semester.

Det är kyligt som fan, men jag hoppas att den nya veckan som står runt hörnet tar med sig lite sommar. Midsommar på fredag och det är på tiden att vi slipper dessa isvindar. Igår såg jag en tjej iklädd mössa och vantar, och jag förstod henne eftersom jag fem minuter tidigare önskat att jag hade vantar på händerna.

På torsdag får jag en ganska bra lön, så då ska jag boka tågbiljetter och köpa skivor.
Planen med tågbiljetterna är Göteborg (med omnejd) veckan efter Storsjöyran.
Skivorna är ovan nämnda gossar samt Masshysteri.

Nu: sängen och förhoppningsvis sömn.

För ganska precis en vecka sen var jag pömsig och halvsovandes då jag hörde en låt som väckte mitt intresse. Då jag inte ville väcka någon vågade jag inte kliva upp för att kika på datorn vad det var för låt. Dagen efter snokade jag dock upp den:
Ladies and Gentlemen We Are Floating In Space av Spiritualized.
Helt underbar.
Varför har ingen öppnat mina ögon för det här bandet förut?
Jag tackar i alla fall för att någon tillslut introducerade det för mig.

(Jag hoppas att det är den enda gåva jag fått, jag börjar bli lite lätt nojjig nu)



Dagens fetaste lycka: Josh Rouse kommer till Yran!!
Jag hoppas han spelar Sad Eyes. Risken finns dock att det kommer få mig att bli väldigt emotionell. Sad Eyes är ju min gråtlåt nummer ett. Jag spelar den nu, och tro på fan att det rycker i ögonlocken, även fast jag inte ens är ledsen.
Hur som helst så blir det nog magiskt.

För övrigt är jag trött den här veckan. Jag sover och jobbar och ibland kollar jag på film och tv med Andreas. Igår såg vi Trainspotting och idag säsongsavslutningen av Grey's Anathomy. Igår upptäckte vi förresten att Tommy i Trainspotting spelas av han som spelar Hunt i Grey's.

Nu: sängen.

Jag lever. Jag har bara ingen större blogglust. Men lust däremot, det har jag. Så pass att jag försummar min skönhetssömn, det ska dock tas igen i natt. Det är fredag och jag ska gå och lägga mig innan elva.

Någon dag kanske jag skriver lite mer.
Puss på er.