Men däremot lägger jag ner bloggandet på obestämd tid.

Precis.

Weekend lover.

Ena stunden säger jag till Jennie att det är lugnt, att det inte kommer såra mig, men nästa stund så sitter jag med gråten i halsen och undrar vad fan vi håller på med och hur länge det kommer hålla innan hjärtan blir stampade på.
Det är bitterljuvt och för det mesta fint, men så kommer de ensamma kvällarna med alldeles för mycket tankar och egentid.
It's complicated, som det skulle heta på facebook, eller nästan complicated i alla fall. När vi ligger där känns allt självklart och enkelt, men ibland dyker kvällar som dessa upp och jag vet varken ut eller in.
Men för det mesta känns det bra, så jag lägger inte ner än.

As if I let you.

Idag hände något som förhoppningsvis tog kål på mina hjärnspöken som har funnits i bakhuvudet senaste tiden.
Jag var på UM, för att förnya mitt p-piller recept. Efter mätning och vägning (jag tror att hon vägde mig för att se om p-pillren kommer få mig att öka i vikt, det är ju en möjlig biverkan) sa barnmorskan:
"Har du alltid varit så här smal?"
Jag svarade att jag minsann gått upp femton kilo sen jag fyllde arton, och att jag alltså var ganska underviktig innan dess. Barnmorskan och jag kom fram till att det varit en bra viktuppgång.
Efter besöket unnade jag mig en kexchoklad.




Lite senare

1h och 25 min långt telefonsamtal. Utagerat. Och en massa annat prat.
Skönt.

Part time lover, full time friend.


....

Jag sitter med tårar i ögonen för andra gången på tre dagar. Jag är upprörd och ledsen och skakar som ett löv. Det känns nästan som om jag är i ett förstadie till att bryta ihop totalt. Jag visste inte att jag kunde känna så över en så gammal grej. Jag var ung och naiv. Att det sen ska få förstöra relationen med personen som just nu betyder mest är inte rättvist. Jag tänker inte låta det hända, just nu känns det dock bäcksvart.
Jag behöver någon här, nu. Men de enda två som vet om historian är för långt bort. Eller well, de enda två som vet min del av historian. Jag anförtrodde nyss en tredje, men denna anser att jag har mycket bagage och det har denne "svårt för".
Jag har för fan inte mycket bagage. Det finns två saker i mitt liv som jag ångrar, och det är fan inte mycket bagage.

Fan, jag tycker ju om dig!!

RSS 2.0