Kryptonite.
Östersund har blivit satt på Sverigekartan i dagarna. Inte på grund av något särskilt häftigt, utan på grund av magsjuka. En parasit som heter någonting som nästan låter som kryptonit härjar i vårat kommunala vatten. I fredags när jag var på Klubb Corazon och dansade mig svettig fick jag ett sms där det stod att jag inte skulle dricka vatten. Jag tänkte "Vad fan?" och köpte för säkerhets skull en Ramlösa.
Sedan natten till lördag har jag alltså kokat mitt vatten. Tydligen är det så att parasiten funnits i vattnet i ett par veckor.
Inkubationstiden är ca en vecka, så jag har några dagar av ovisshet kvar. Kommer jag också få spendera en mindre evighet (man är sjuk längre än normalt) på toa? Jag har en magkänsla (haha) av att jag faktiskt kommer vara en av dom som inte får några större verkningar.
Och min magkänsla har ju visat sig vara att lita på.
Från och med imorgon tills på Söndag ska jag passa min syster, så då kommer jag festa loss på parasifritt vatten hos mor och far. Har fått några flaskor hit hem också. Att koka går helt okej bra, men det smakar inget vidare så kokvatten använder jag mest till tandborstning och matlagning.
Det är det mest spännande som händer i mitt liv just nu.
Nej, nu ljuger jag, det händer faktiskt mer spännande saker.
Kanske att jag skriver om det en annan dag.
Sedan natten till lördag har jag alltså kokat mitt vatten. Tydligen är det så att parasiten funnits i vattnet i ett par veckor.
Inkubationstiden är ca en vecka, så jag har några dagar av ovisshet kvar. Kommer jag också få spendera en mindre evighet (man är sjuk längre än normalt) på toa? Jag har en magkänsla (haha) av att jag faktiskt kommer vara en av dom som inte får några större verkningar.
Och min magkänsla har ju visat sig vara att lita på.
Från och med imorgon tills på Söndag ska jag passa min syster, så då kommer jag festa loss på parasifritt vatten hos mor och far. Har fått några flaskor hit hem också. Att koka går helt okej bra, men det smakar inget vidare så kokvatten använder jag mest till tandborstning och matlagning.
Det är det mest spännande som händer i mitt liv just nu.
Nej, nu ljuger jag, det händer faktiskt mer spännande saker.
Kanske att jag skriver om det en annan dag.
Röra på fläsket.
Jag har gått upp åtta fucking jävla kilon det senaste året, varav sex av dom sen maj typ.
Från och med imorgon ska jag därför försöka leva lite sundare. Jag inser ju att en del av viktuppgången beror på att jag jobbpendlat hela hösten och därför ätit mycket skräpmat, så bara jag börjar laga så mycket mat som möjligt hemma så kommer det nog märkas. Som jag skrivit tidigare ska jag också försöka skära ner på alkoholen. Max två gånger i månaden. Alltså Corazon och en kväll till.
Redan ikväll ska jag försöka komma igång med promenader igen. När pengar finns ska jag även skaffa mig ett Friskis&Svettis-kort. Friskis verkar bra och dom har ett jympapass som inriktar sig på ryggen vilket jag verkligen behöver.
Eller va fan, jag går ut och går nu. Det gör jag.
Från och med imorgon ska jag därför försöka leva lite sundare. Jag inser ju att en del av viktuppgången beror på att jag jobbpendlat hela hösten och därför ätit mycket skräpmat, så bara jag börjar laga så mycket mat som möjligt hemma så kommer det nog märkas. Som jag skrivit tidigare ska jag också försöka skära ner på alkoholen. Max två gånger i månaden. Alltså Corazon och en kväll till.
Redan ikväll ska jag försöka komma igång med promenader igen. När pengar finns ska jag även skaffa mig ett Friskis&Svettis-kort. Friskis verkar bra och dom har ett jympapass som inriktar sig på ryggen vilket jag verkligen behöver.
Eller va fan, jag går ut och går nu. Det gör jag.
A cold wind is always better than a cold voice.
Ikväll är sista kvällen i Umeå på ett tag. Jag spenderar den i dubbelsängen på hotellet framför tv:n. Planen var egentligen att umgås med J och A, men jag är krasslig och orkar inte vara social. Likadant var det igår när jag egentligen skulle på ssu-möte och sen vidare till Scharinska.
Men, jag har i alla fall hunnit vara lite social den här veckan.
I måndags tog jag sällskap med Tommy-boy på Sextitrean och vi pratade konstant i fyra timmar om allt möjligt, sen somnade vi en stund. Eller Tommy sov, jag vandrade mellan vakenhet och dåsighet... tills i Vännäs där en väktare klev på bussen och talade om att han skulle genomföra en biljettkontroll. Jag väckte Tommy som panikartat letade igenom alla sina fickor samt väskor och tillslut hittade sin biljett. Pew. Precis då insåg vi att väktaren kanske skulle passa på att göra en bälteskontroll så vi började fumla efter bältena. Mitt bälte visade sig vara fast i ett läge där det var alldeles för kort för att nå runt min mage. PANIK!
Jag la i alla fall bältet över magen och släppte ner armen så att vakten inte skulle se att bältet slutade en decimeter innan låset. Som tur var verkade han mest bara vara intresserad av biljetterna.
Det kanske inte låter så spännande, men det var det! Det är ju faktiskt hög böter på att åka utan bälte och att planka.
Väl i Umeå träffade jag A. Vi drack te och kaffe och pratade om olika saker. Vi hade det riktigt trevligt. Tänka sig vad ett år kan göra. Vi skakade hand och la det gamla dåliga bakom oss. Vilket är bra, för A är en bra människa och som jag sa till henne så kan jag helt ärligt säga att jag är glad för henne och killens skull.
Det var alltså måndagen som gick i samtalets tecken. Efter det följde en tisdag med jobb och sen pizza med två arbetskamrater. Och resten av veckan har jag ju redan skrivit om längre upp.
Imorgon när jag landat står Idol med Rebekka, David och Norden på schemat. Om du Andy läser det här så kan jag ju tala om att du är välkommen.
Men, jag har i alla fall hunnit vara lite social den här veckan.
I måndags tog jag sällskap med Tommy-boy på Sextitrean och vi pratade konstant i fyra timmar om allt möjligt, sen somnade vi en stund. Eller Tommy sov, jag vandrade mellan vakenhet och dåsighet... tills i Vännäs där en väktare klev på bussen och talade om att han skulle genomföra en biljettkontroll. Jag väckte Tommy som panikartat letade igenom alla sina fickor samt väskor och tillslut hittade sin biljett. Pew. Precis då insåg vi att väktaren kanske skulle passa på att göra en bälteskontroll så vi började fumla efter bältena. Mitt bälte visade sig vara fast i ett läge där det var alldeles för kort för att nå runt min mage. PANIK!
Jag la i alla fall bältet över magen och släppte ner armen så att vakten inte skulle se att bältet slutade en decimeter innan låset. Som tur var verkade han mest bara vara intresserad av biljetterna.
Det kanske inte låter så spännande, men det var det! Det är ju faktiskt hög böter på att åka utan bälte och att planka.
Väl i Umeå träffade jag A. Vi drack te och kaffe och pratade om olika saker. Vi hade det riktigt trevligt. Tänka sig vad ett år kan göra. Vi skakade hand och la det gamla dåliga bakom oss. Vilket är bra, för A är en bra människa och som jag sa till henne så kan jag helt ärligt säga att jag är glad för henne och killens skull.
Det var alltså måndagen som gick i samtalets tecken. Efter det följde en tisdag med jobb och sen pizza med två arbetskamrater. Och resten av veckan har jag ju redan skrivit om längre upp.
Imorgon när jag landat står Idol med Rebekka, David och Norden på schemat. Om du Andy läser det här så kan jag ju tala om att du är välkommen.
Can't feel the pavement right under my feet.
Snälla mage, gör inte så här mot mig.
Jag var på möte ikväll. En person kom sent men kom dit och personen såg glatt överraskad ut av att se mig. Jag visste inte om en kram var på sin plats så jag satt kvar i soffan, men efter en stund när vi båda var en bit från de andra så stal jag en kram. Det var då min mage gjorde uppror mot min hjärna och jag blev lite småskakis.
Personen i fråga skulle gå efter en stund, jag satt där i soffan och ville fråga om vi skulle ses något nästa vecka. Jag blev mer och mer skakis och lite smått nervös men tillslut tog jag modet till mig och tog ett språng upp ur soffan, gick lugnt fram till personen och frågade om denne skulle vilja luncha någon dag nästa vecka. Det ville personen.
Jag var glad och nöjd att jag inte lät fegheten ta över, för det är ju faktiskt så att vi varit varandra så nära som det går så att fråga efter en lunch bör egentligen inte vara någon big deal.
Personen kommer aldrig helt och fullt kunna bli min, men jag tycker om personen väldigt mycket och vill vara så nära jag får.
Jag blir dock lite smått bekymrad över skakigheten och nervositeten. Men kanske var det bara mörkret och snön som drog fram något lång inifrån mig? En längtan efter att helt och fullt kunna vara någons.
You can't hurry love/ When the world seems to get too tough, bring it all back to you.
Så här är det: jag måste börja lyssna mer på min magkänsla, det skulle spara mig så mycket tid och känslosvall.
Men det är okej att jag ignorerade den den här gången, för det var ju faktiskt så att ganska tvetydiga signaler sändes ut. Nu är all good i alla fall.
I torsdags blev jag tjugotre. Det firades med fyra sjättedelar av familjen på Asia Wok och jag såg en sjukt fint kille. Han var lik John Mayer, fast snygg.
Jag fantiserar lite om honom ibland. En annan jag fantiserar om är en gammal bekant och hans två-tre-knappar-uppknäppta-skjorta, brösthåret som kikar fram och det lilla korset som hänger och dinglar på en tunn liten kedja. Han ler alltid så varmt mot mig, de få gånger vi springer på varandra. Då blir jag glad och lite småfnittrig inombords.
Sen får vi inte glömma han den alldeles för snygga som jag gett ett pronomen till sitt namn, likt Snygg-Erik, fast hans namn då istället för Erik.
Det finns alltså så många pp's där ute att jag verkligen borde sjå mig och vänta tills det verkligen bränner till.
Så här såg jag ut dagen jag blev tjugotre. Efter en stund ändrade jag dock outfiten litegrann, till samma som jag hade igår på The Womens 10-årskalas. Jag var nykter och snygg igår och kvinnorna spelade så sjukt bra.
Emma frågade i en kommentar till ett tidigare inlägg om jag hittat på den fina rubriken själv. Svaret på en frågan är nej. Ungefär 99,8% av mina rubriker är rader från låttexter. Ibland kan man koppla rubriken till inlägget, och ibland så är det bara en låt som just då lyssnas på.
Idag till exempel så blir jag sjukt peppad av S Club 7's Bring It All Back. I natt när jag gick hem nynnade jag på den låten. Jag var otroligt trött och kände mig allmänt off, men låten fick mig faktiskt på lite bättre humör.
Nu ska jag packa, för imorgon bär det av till Umeå igen. Bara två veckor kvar nu verkar det som.
Men det är okej att jag ignorerade den den här gången, för det var ju faktiskt så att ganska tvetydiga signaler sändes ut. Nu är all good i alla fall.
I torsdags blev jag tjugotre. Det firades med fyra sjättedelar av familjen på Asia Wok och jag såg en sjukt fint kille. Han var lik John Mayer, fast snygg.
Jag fantiserar lite om honom ibland. En annan jag fantiserar om är en gammal bekant och hans två-tre-knappar-uppknäppta-skjorta, brösthåret som kikar fram och det lilla korset som hänger och dinglar på en tunn liten kedja. Han ler alltid så varmt mot mig, de få gånger vi springer på varandra. Då blir jag glad och lite småfnittrig inombords.
Sen får vi inte glömma han den alldeles för snygga som jag gett ett pronomen till sitt namn, likt Snygg-Erik, fast hans namn då istället för Erik.
Det finns alltså så många pp's där ute att jag verkligen borde sjå mig och vänta tills det verkligen bränner till.
Så här såg jag ut dagen jag blev tjugotre. Efter en stund ändrade jag dock outfiten litegrann, till samma som jag hade igår på The Womens 10-årskalas. Jag var nykter och snygg igår och kvinnorna spelade så sjukt bra.
Emma frågade i en kommentar till ett tidigare inlägg om jag hittat på den fina rubriken själv. Svaret på en frågan är nej. Ungefär 99,8% av mina rubriker är rader från låttexter. Ibland kan man koppla rubriken till inlägget, och ibland så är det bara en låt som just då lyssnas på.
Idag till exempel så blir jag sjukt peppad av S Club 7's Bring It All Back. I natt när jag gick hem nynnade jag på den låten. Jag var otroligt trött och kände mig allmänt off, men låten fick mig faktiskt på lite bättre humör.
Nu ska jag packa, för imorgon bär det av till Umeå igen. Bara två veckor kvar nu verkar det som.
