A cold wind is always better than a cold voice.
Ikväll är sista kvällen i Umeå på ett tag. Jag spenderar den i dubbelsängen på hotellet framför tv:n. Planen var egentligen att umgås med J och A, men jag är krasslig och orkar inte vara social. Likadant var det igår när jag egentligen skulle på ssu-möte och sen vidare till Scharinska.
Men, jag har i alla fall hunnit vara lite social den här veckan.
I måndags tog jag sällskap med Tommy-boy på Sextitrean och vi pratade konstant i fyra timmar om allt möjligt, sen somnade vi en stund. Eller Tommy sov, jag vandrade mellan vakenhet och dåsighet... tills i Vännäs där en väktare klev på bussen och talade om att han skulle genomföra en biljettkontroll. Jag väckte Tommy som panikartat letade igenom alla sina fickor samt väskor och tillslut hittade sin biljett. Pew. Precis då insåg vi att väktaren kanske skulle passa på att göra en bälteskontroll så vi började fumla efter bältena. Mitt bälte visade sig vara fast i ett läge där det var alldeles för kort för att nå runt min mage. PANIK!
Jag la i alla fall bältet över magen och släppte ner armen så att vakten inte skulle se att bältet slutade en decimeter innan låset. Som tur var verkade han mest bara vara intresserad av biljetterna.
Det kanske inte låter så spännande, men det var det! Det är ju faktiskt hög böter på att åka utan bälte och att planka.
Väl i Umeå träffade jag A. Vi drack te och kaffe och pratade om olika saker. Vi hade det riktigt trevligt. Tänka sig vad ett år kan göra. Vi skakade hand och la det gamla dåliga bakom oss. Vilket är bra, för A är en bra människa och som jag sa till henne så kan jag helt ärligt säga att jag är glad för henne och killens skull.
Det var alltså måndagen som gick i samtalets tecken. Efter det följde en tisdag med jobb och sen pizza med två arbetskamrater. Och resten av veckan har jag ju redan skrivit om längre upp.
Imorgon när jag landat står Idol med Rebekka, David och Norden på schemat. Om du Andy läser det här så kan jag ju tala om att du är välkommen.
Men, jag har i alla fall hunnit vara lite social den här veckan.
I måndags tog jag sällskap med Tommy-boy på Sextitrean och vi pratade konstant i fyra timmar om allt möjligt, sen somnade vi en stund. Eller Tommy sov, jag vandrade mellan vakenhet och dåsighet... tills i Vännäs där en väktare klev på bussen och talade om att han skulle genomföra en biljettkontroll. Jag väckte Tommy som panikartat letade igenom alla sina fickor samt väskor och tillslut hittade sin biljett. Pew. Precis då insåg vi att väktaren kanske skulle passa på att göra en bälteskontroll så vi började fumla efter bältena. Mitt bälte visade sig vara fast i ett läge där det var alldeles för kort för att nå runt min mage. PANIK!
Jag la i alla fall bältet över magen och släppte ner armen så att vakten inte skulle se att bältet slutade en decimeter innan låset. Som tur var verkade han mest bara vara intresserad av biljetterna.
Det kanske inte låter så spännande, men det var det! Det är ju faktiskt hög böter på att åka utan bälte och att planka.
Väl i Umeå träffade jag A. Vi drack te och kaffe och pratade om olika saker. Vi hade det riktigt trevligt. Tänka sig vad ett år kan göra. Vi skakade hand och la det gamla dåliga bakom oss. Vilket är bra, för A är en bra människa och som jag sa till henne så kan jag helt ärligt säga att jag är glad för henne och killens skull.
Det var alltså måndagen som gick i samtalets tecken. Efter det följde en tisdag med jobb och sen pizza med två arbetskamrater. Och resten av veckan har jag ju redan skrivit om längre upp.
Imorgon när jag landat står Idol med Rebekka, David och Norden på schemat. Om du Andy läser det här så kan jag ju tala om att du är välkommen.
Kommentarer
Trackback
